kipple, kipple, kipple …

Egna texter - Att få dela det lilla …

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att få dela det lilla …

Ibland är det lilla det största som finns. Att få dela det lilla … vardagliga … ytligt grå … kan bli det som gyllenglänsande blir något stort och praktfullt … blir det som betyder något. I mina drömmar är det sällan de stora gesterna som har efterklang. Istället är det mest påtagliga hur vi delar dessa små detaljer … finner glädje i att möta vardagen.

För jag tror att det är där som fundamentet även till passionen bör byggas. Om jag kräver det svulstiga för att se … om min håg icke kan röras av det självklara … så kan jag inte finna essensen i det som passionen skall avse. Om jag inte kan älska hur hon öppnar en konservburk … eller le åt hur hon sömndrucket morgonsluddrande hälsar mig godmorgon … hur ska jag då kunna veta att det är hon?

Därför är det inte heller det passionerade som drömmarna kretsar kring … även om de förvisso är passionerade känslomässigt … men de fragment som följer mig in i morgondagen är ytligt … för den som inte kan känna hur de får mig att känna … grå … vardagliga … Bilder av hur vi delar en termos choklad i vinterkölden … färdas mot vägs ände … hur jag ser lyckan leka i hennes ögon … när hon visar mig platsen där som barn hon lekt.

Känner hur jag kan dela detta till synes lilla med henne … och hur det blir till något stort. Hur det utgör en trygghet på vilken vår passion sedan kan vila … hur den blir substansen som möjliggör för oss att skapa även annat … skapa det som inte kan ha någon form … ingen substans. Hur vi … mycket tack vare dess små konkreta saker … kan finna detta enorma … detta som ej kan kläs i ord.

Längtan står till de små detaljer som är de gripbara delarna av hennes väsen. Det är detta jag kan bära med mig. För det som i sin helhet är hennes väsen … det som är hennes del av det som blir vi … är oss … ja … det kan aldrig gripas … än mindre skildras … på ett förståeligt sätt för den som inte kan gripa eller förstå varför jag kärleksfullt ler vid tanken på henne i vardagen.

Nyfikenheten står till att lära känna fler av dessa små detaljer … att möta mer av dessa stenar med vilka hon är byggd. Gläds åt varje ny bekantskap … åt varje liten egenhet som är en del av henne. Undrar över hur andra … som finner sin partners egenheter störande … förhåller sig till det. Om de inte inser att när detaljerna stör … så kan det vara för att de stör en falsk bild.

När istället det lilla kan skänka glädje … då kan vi låta oss känna tryggheten … en trygghet stark nog att bära även det stora … vi kan kasta oss ut i det okända tillsammans … förvissade om att vi inte kommer till skada … vi kan virvla runt i det ogripbara … med tryggheten levande tack vare dessa de små detaljer som är desto mer gripbara.

- – - Nenne

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

« Egna texter